Han visade en ny sida i sängen

Logga in Logga in Facebook

▾ Partnerlänk ▾

Göm
trådstart

Han visade en ny sida i sängen

Mån 2 jul 2012 20:06 Läst 3012 gånger Totalt 30 svar

Anonym
Visa endast

För ett par veckor sedan gjorde min pojkvän något som verkligen förvånade mig. Vi hade analsex, och hade redan tidigare pratat om att jag var lite osäker på om jag gillade det. Och även att det kunde göra ont för mig. Han var förstående för det. Han initierade att vi skulle ha det igen, och det var väl ok för mig. Men efter ett tag ville jag att han skulle ta det lite lugnare så jag sa då "gör det inte så hårt". Han svarade med: "jag måste göra det hårt just nu". Det förvånade mig oerhört mycket... Han har varit förstående och försiktig när det gäller sex men nu visade han något annat som jag inte riktigt kan få grepp om.

(OBS! Ditt användarnamn syns)
Tack Hjälpsam Wow Intressant Kul Kram Du är inte ensam Grattis Lycka till

« ‹ 1 2 3 › »
1. snowstars
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 12:25
  
  #21
  
  MiaBella skrev 2012-07-03 12:14:57 följande:
  
  Asså...
  
  Jag vetifan om jag är förvirrad eller jävligt känslig eller whatever...alla har rätt och skriva sin åsikt och även jag...
  
  Jag tycker inte detta ämnet hör till på en bröllopssida säg vad ni vill men vill ni prata kan ni väl gör det privat eller nått och jag tycker trådsdtartaren borde gå till en professionell hjälp med dina tankar och funderingar så att du kan få hjälp! Sedan håller jag med att det är ett jävla daltande med killen - va fan ska du med han till om han behandlar dig så!
  
  JAJA nu har jag med gnällt av mig. Tycker ändå detta ämnet inte hör hit på denna sida.
  
  Men det är ju min åsikt.
  
  Med tanke på att kategorin "Relationer" finns så hör frågan visst hemma här. Tycker dessutom att BT är ett utmärkt ställe att vädra såna frågor eftersom de allra flesta här ska gifta sig och därmed har erfarenhet av relationer. Alla här är för det mesta vänliga, hjälpsamma och nyanserade så jag skulle känna mig trygg i att ställa en fråga här.
2. MiaBella
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 12:27
  
  #22
  
  Som sagt alla är vi olika och tycker olika.
  
  Du har din åsikt och jag min.
  
  :)
  
  snowstars skrev 2012-07-03 12:25:00 följande:
  
  MiaBella skrev 2012-07-03 12:14:57 följande:
  
  Asså...
  
  Jag vetifan om jag är förvirrad eller jävligt känslig eller whatever...alla har rätt och skriva sin åsikt och även jag...
  
  Jag tycker inte detta ämnet hör till på en bröllopssida säg vad ni vill men vill ni prata kan ni väl gör det privat eller nått och jag tycker trådsdtartaren borde gå till en professionell hjälp med dina tankar och funderingar så att du kan få hjälp! Sedan håller jag med att det är ett jävla daltande med killen - va fan ska du med han till om han behandlar dig så!
  
  JAJA nu har jag med gnällt av mig. Tycker ändå detta ämnet inte hör hit på denna sida.
  
  Men det är ju min åsikt.
  
  Med tanke på att kategorin "Relationer" finns så hör frågan visst hemma här. Tycker dessutom att BT är ett utmärkt ställe att vädra såna frågor eftersom de allra flesta här ska gifta sig och därmed har erfarenhet av relationer. Alla här är för det mesta vänliga, hjälpsamma och nyanserade så jag skulle känna mig trygg i att ställa en fråga här.
3. Anonym (Fjällräv)
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 13:33
  
  #23
  
  Anonym (förstår dig.) skrev 2012-07-03 12:19:46 följande:
  
  ElinFalk85 skrev 2012-07-03 10:47:17 följande:
  
  Anonym (förstår dig.) skrev 2012-07-03 10:21:40 följande:
  
  Ts inlägg om tidigare våldtäckt hade inte kommit upp när jag började skriva mitt inlägg. Detta gör ju att du är ännu mer känslig för vad som händer. Som du själv säger att kommunikation säkerligen är enda svaret. Om du älskar din karl och vill att ni ska kunna ha ett fungerande sexliv utan att du får massa obehagliga flashbacks med resultatet att du låser dig, så måste ni få hjälp. Jag tror att mannen säkert tänker på det som hände, men att det är obehagligt för honom att prata om det. Man kan tycka att med vetskapen om dina tidigare erfarenheter så borde han tänka efter ännu mer, försök ta reda på vad som hände hur han tänkte. Varför det blev så. Utan att för den skull skuldbelägga honom, utan att dra upp saker som du borde veta..osv. Då kommer han mest troligt bara att gå i försvarsställning och det blir inte ett konstruktivt samtal. Det finns tyvärr så många tabun, om ni inte fixar det själv så kan ni få professionell hjälp. Funderar över om du fått det för dina jobbiga upplevelser sedan tidigare? En oerhört svår situation. Jag tror dock inte det hjälper att fly, att göra slut. Om du älskar honom så kan det vara värt besväret att försöka reda ut det. En sådan tabbe behöver inte innebära att han är en "hänsynslös våldtäcktsman" innerst inne, kan vara en situation som helt enkelt gick överstyr, vilket inte är ok. hoppas ni reder ut det och att du kan känna dig trygg med honom igen. Lycka till.
  
  men vilket jävla daltande med killen!!! säger jag till min kille att jag tidigare blivit våldtagen och förklarar att man måste ta extra hänsyn till mig (vilket man kan räkna ut med arslet om någon blivit våldtagen berättar det) så ska man ta hänsyn till det PUNKT. gör man inte så är det bara att byta snubbe. jisses. ska hon tassa på tå och fråga honom osv, det är väl för fan han som ska be på sina bara knän om ursäkt till henne!!!
  
  Du verkar inte ha läst mitt / mina inlägg ordentligt. Jag vill definitivt inte försvara killens beteende, men om TS verkligen vill reda ut saken,= må bättre själv i situationen så är mitt råd att försöka prata med honom på ett konstruktivt sätt, alternativt ta hjälp av en professionell i samtalet. Om det visar sig att det egentligen är " sån" han är.. då säger jag bara dumpa honom- men det behöver inte vara så, enligt TS så har han aldrig visat den sidan förr.
  
  Hur konstruktivt är det att gapa och skrika, kräva att han ska tigga och be...eller stoppa upp en dildo i röven på honom för att han ska känna hur det känns.
  
  Det är definitivt inte något daltande med killen. Men det kan vara en situation som spårat ut pga okunnighet helt enkelt. Som jag skrev tidigare så är det inte alla killar eller tjejer för den delen som vet hur man genomför analsex på ett säkert sätt. Många tror att det ska göra ont, att man får räkna med obehag. Om TS anser att förhållandet är värt att satsa på så rek jag fortfarande att hon ska försöka reda ut situationen på ett konstruktivt sätt.
  
  VADå tjejer förväntas ta emot en dildo i röven- utan att hon själv vill eller helt utan förvarning eller förberedelser .. det är definitivt ett tecken på okunnighet- om en kille eller tjej tror att det är så då har man verkligen en snedvriden syn på sex. Som jag tidigare skrivit så är sex ett givande och tagande på lika villkor...
  
  Som jag ser det så har TS i princip några val
  
  - försöka reda ut situationen på ett konstruktivt sätt.
  
  - dumpa honom = att hon mycket troligt inte kommer att kunna släppa situationen vilket gör det till ännu ett trauma som i framtiden kan påverka hennes kommande sexliv i tillägg till dom andra obehagliga upplevelserna hon haft.
  
  Visst förstår jag att hon är ledsen, besviken och förvirrad- men jag ser inte ditt förslag som en lösning på problemet tyvärr...
  
  Du har nog missuppfattat det där. Det handlar inte om att 'köra upp en dildo utan förvarning', vart fick du det ifrån? Det är det ingen som har sagt! Det handlar om att prova det på sig själv, så att killen kan personligen relatera till hur det känns, och kanske till och med testa att låta tjejen 'styra'! Varfor är inte det konstruktivt? Det verkar som att du bara personligen tycker det låter snuskigt att göra det pa en kille, men det far stå for dig.
  
  Och självklart borde sex vara ett givande och tagande på lika villkor. Det är ju precis därför det kan vara bra att 'byta roller'. Men tyvärr är det ju precis detta som är problemet - killen verkar ju inte ha den respekten som du talar om! Det är faktiskt inte alla som har det. Du kanske bara har haft bra erfarenheter, med killar som inte har några som helt emotionella problem - då kanske det funkar att prata ut, diskutera, rationalisera, et.c. Det funkar inte alltid! Det funkade inte med mitt ex. Vi hade otaliga diskussioner, och han visste precis vad han gjorde, men våldsamt och hårt sex var den enda sortens sex som tände honom. Det går inte att ändra på någon som är sådan.
4. Anonym
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 13:42
  
  #24
  
  Där har redan varit en del mycket bra tips för de som vill prova på analsex men här kommer ett till.
  
  Om man är minsta osäker/om det är första gången så se till att du är ovanpå, på det viset har man full kontroll själv och behöver aldrig känna sig osäker på att han ska råka vara för snabb eller hårdhänt.
5. charlotta
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 13:43
  
  #25
  
  Anonym skrev 2012-07-03 11:09:19 följande:
  
  Jag är så himla besviken och ledsen på honom. Jag känner mig verkligen grymt sviken. Under tonåren blev jag drogad och våldtagen. Sedan hade jag ett väldigt destruktivt våldsamt förhållande med mitt ex som misshandlade och våldtog mig. Min nuvarande vet om det. Jag har berättat för honom att det var så (utan att vara ingående med detaljer) och även hur fruktansvärt svårt det har varit för mig efter att det tog slut. Jag blev förföljd av mitt ex i flera år, och inte bara honom men även minnena. Det tog flera år innan jag vågade dejta en man igen. Och när jag väl började dejta så var jag jätterädd och alltid på vakt efter dåliga tecken. Min nuvarande pojkvän började jag träffa för ett år sen. Jag var då fortfarande väldigt rädd för att bli skadad som innan igen. Det har jag vid flera tillfällen tydligt förklarat för honom. Jag var rädd att han skulle skada mig. Under den tid vi träffats har jag vid några tillfällen känt mig misstänksam mot honom, men jag har inte riktigt vetat om jag haft anledning att vara det eller om jag överdrivit pga vad jag tidigare upplevt. Hursomhelst så har han i stora drag inte givit mig anledning att tro att han är en sådan personlighet... Men nu undrar jag igen. Jag undrar om jag trängt bort saker eller om han lyckats lura mig på nåt sätt. Inte bara känner jag mig sviken av honom utan av allt, av mig själv också. Jag förstår inte hur det här kunde hända. Men ni har rätt i att detta behöver redas ut. Om det inte gör det, så kommer jag ha tom ännu svårare att nånsin lita på någon igen. Vad händer, varför ska jag behöva uppleva såna män?
  
  Jag kan också säga att jag gått i terapi för det jag upplevt och börjat en ny terapi för inte längesen eftersom jag fortfarande i hög grad lider av sviterna efter mina upplevelser.
  
  Jag tycker att det är jätte VIKTIGT att man lysnar när någon säger ta det försiktigt och man gör raka mottsatsen då vet man att man skadar perssonen när den har sagt i från. Då handlar det inte okunskap längre när man gör en handling som man vet är fel.
  
  Vill du prata med han så gör det för din skull och berätta vad du känner. Kan han inte efter det förklara sig på ett sätt som du tycker är okej gå då vidare i stället.
  
  Jag har varit i många dåliga relationener som inte har fungerat innan. Men nu har jag äntligen träffat en jätte snäll kille som jag ska gifta mig med. Vist är det jobbigt i bland men jag vet vart mina gränser gå och det vet han med, går han över dom då åker han ut med huvudet före.
  
  Men lycka till med vilket som du än välger.
6. Anonym (förstår dig.)
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 14:06
  
  #26
  
  charlotta skrev 2012-07-03 13:43:24 följande:
  
  Anonym skrev 2012-07-03 11:09:19 följande:
  
  Jag är så himla besviken och ledsen på honom. Jag känner mig verkligen grymt sviken. Under tonåren blev jag drogad och våldtagen. Sedan hade jag ett väldigt destruktivt våldsamt förhållande med mitt ex som misshandlade och våldtog mig. Min nuvarande vet om det. Jag har berättat för honom att det var så (utan att vara ingående med detaljer) och även hur fruktansvärt svårt det har varit för mig efter att det tog slut. Jag blev förföljd av mitt ex i flera år, och inte bara honom men även minnena. Det tog flera år innan jag vågade dejta en man igen. Och när jag väl började dejta så var jag jätterädd och alltid på vakt efter dåliga tecken. Min nuvarande pojkvän började jag träffa för ett år sen. Jag var då fortfarande väldigt rädd för att bli skadad som innan igen. Det har jag vid flera tillfällen tydligt förklarat för honom. Jag var rädd att han skulle skada mig. Under den tid vi träffats har jag vid några tillfällen känt mig misstänksam mot honom, men jag har inte riktigt vetat om jag haft anledning att vara det eller om jag överdrivit pga vad jag tidigare upplevt. Hursomhelst så har han i stora drag inte givit mig anledning att tro att han är en sådan personlighet... Men nu undrar jag igen. Jag undrar om jag trängt bort saker eller om han lyckats lura mig på nåt sätt. Inte bara känner jag mig sviken av honom utan av allt, av mig själv också. Jag förstår inte hur det här kunde hända. Men ni har rätt i att detta behöver redas ut. Om det inte gör det, så kommer jag ha tom ännu svårare att nånsin lita på någon igen. Vad händer, varför ska jag behöva uppleva såna män?
  
  Jag kan också säga att jag gått i terapi för det jag upplevt och börjat en ny terapi för inte längesen eftersom jag fortfarande i hög grad lider av sviterna efter mina upplevelser.
  
  .
  
  Vill du prata med han så gör det för din skull och berätta vad du känner. Kan han inte efter det förklara sig på ett sätt som du tycker är okej gå då vidare i stället.
7. Anonym
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 16:10
  
  #27
  
  Jag har blivit våldtagen, 2 gånger. Första gången som fjortonåring. Jag blev misshandlad och våldtagen både analt och vaginalt. Det var på en fest, av en person jag kände. Det var även första gången jag hade sex. Det var inte en rolig första upplevelse.
  Men jag bestämde mig för att det inte skulle påverka mina framtida sexuella relationer, vilket det inte heller har.
  
  Tillfälliga sexuella förbindelser har jag bara klätt på mig om något inte passat mig eller varit obekvämt och gått därifrån (eller bett honom gå)
  Av de tre seriösa förhållandena jag har haft har jag berättat det här för mina partners. Inte för sympati eller förståelse utanför medvetandet om att de har skett. Det har aldrig gått till överdrift i sängen, åt något håll. Varken för mycket frågande och daltande eller åt andra hållet. Jag har haft väldigt sunda "normala" sexförhållanden med både "vanligt" sex och expriment.
  
  För ett par år sen blev jag överfallen en onsdagkväll efter en krogrunda. Det var snabbt, utan större skador och min nuvarande kille och jag hade träffats ungefär ett halvår. Han kom in till SÖS mitt i natten och höll mig i handen genom det obehagligaste timmarna av mitt liv.
  Detta har dock inte påverkat vårat sexliv. Visst var det ett par månader när jag gick till en psykolog och vi inte hade sex. Men idag har vi ett väldigt hälsosamt och lyckligt sexliv.
  
  Däremot så har jag vissa problem pga våldtäckterna. Jag har panikångest attacker som utlöser sig när jag blir stressad eller upprörd.
  Jag kan även ibland, ytterst sällan dock få panik när jag har sex och hela min kropp skriker NEJ! Vilket jag då även gör högt.
  I mina förhållanden har dom vetat om att jag kan reagera så. När de händer frågar dom aldrig, säger ingenting, bråkar inte, ifrågasätter det inte. Vi bara duschar och fortsätter med dagen/kvällen precis som om vi inte haft sex.
  Vill jag prata, ja då gör jag det.
  
  Om någon av mina killar eller min nuvarande hade på något sätt ens minsta lilla antytt att han ville fortsätta ha sex, ifrågasatt mitt betende osv hade jag satt mig ner och pratat med honom om det här. För kommunikation är enligt mig, grunden till ett hälsosamt förhållande. Hade beteendet upprepats hade jag lämnat de.
  
  Det är min kropp och mina beslut om vad som händer med den. Hade jag inte blivit utsatt för övergrepp hade jag fortfarande inte tollererat att någon, inte ens en partner bestämmer vad som ska hända med min kropp. De här går åt båda hållen, man ska alltid oavsett respektera den andras vilja över sin egen kropp.
  
  Men jag skulle inte lämna min kille, bråka, hämnas eller låta honom uppleva samma sak. Inte ens i "utbildningssyfte" skulle jag utsätta min partner för smärta. Jag skulle prata om det med honom. Det kan ju faktiskt vara så enkelt att man har misstolkat situationen.
  Hur väl man än känner varandra så kan man faktiskt missförstå varandra.
  
  Kontentan av min långa historia. Vad man en har varit med om så upplever vi alla saker på olika sätt. Och enda sättet att veta hur någon upplever något är att man själv berättar. Och enda sättet för en själv att förstå vad någon menade är att fråga.
  
  Måla inte fan på väggen! Prata med din kille!
8. Anonym (Fjällräv)
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 19:39
  
  #28
  
  Vill bara påpeka att ingen har uppmanat TS att våldföra sig på sin partner, men att han kanske skulle testa att 'ha något' där själv. Inte för att det ska göra ont!!! Bara för att om han provar själv (med eller utan hennes hjälp), så kanske han inser hur pass känsligt det området är, och hur forsiktig man behöver vara för att det ska vara skönt... Det verkar vara många som blir upprörda/äcklade av tanken, men det finns även många (straighta) killar som faktiskt tycker om detta.
9. Anonym
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 20:00
  
  #29
  
  Jag är varken äcklad eller tycker de är konstigt. De är klart att även Straighta killar kan njuta av de. Alla har rätt till sin egen njutning, klart som tusan att alla kan tända på anal penetrering oavsett kön och läggning. Jag tyckte att de var ett konstigt sätt att få honom att förstå. "älskling kan du snälla prova att ta en dildo i analen så du förstår att de gör ont" Borde man inte kunna ha en öppen kommunikation i sitt förhållande utan att den andra ska prova allt för att förstå? Ska de inte räcka att prata om de?
10. Anonym (Fjällräv)
  Visa endast
  
  Tis 3 jul 2012 20:32
  
  #30
  
  Anonym skrev 2012-07-03 20:00:38 följande:
  Jag är varken äcklad eller tycker de är konstigt. De är klart att även Straighta killar kan njuta av de. Alla har rätt till sin egen njutning, klart som tusan att alla kan tända på anal penetrering oavsett kön och läggning. Jag tyckte att de var ett konstigt sätt att få honom att förstå. "älskling kan du snälla prova att ta en dildo i analen så du förstår att de gör ont" Borde man inte kunna ha en öppen kommunikation i sitt förhållande utan att den andra ska prova allt för att förstå? Ska de inte räcka att prata om de?
  
  Klart man "borde" det. I en perfekt värld skulle vi alla kunna kommunicera om allt som pågår inom oss, även potentiellt jobbiga saker som sexualitet. Därmed inte sagt att alla är kapabla till det. Men det finns många som inte alls har den förmågan till varken den sortens djupa empati du talar om, eller ens den självkännedom som behvs för att kunna identifiera sina egna känslor. För sådana personer är det lättare att relatera till det som dom själva har erfarenhet av.
« ‹ 1 2 3 › »