Telefonfobi

Jag kan också känna att det är jobbigt att prata i telefon, speciellt när det är någon man inte känner. När jag ska ringa om något går jag gärna och drar på det och bygger upp det tills det känns nästan omöjligt att lyfta på luren.

Det jag brukar göra är att gå igenom vad det är jag ska säga innan och sen bara göra det. Jag tycker att det är en otroligt skön känsla när jag väl har klarat av det. Jag är också helt övertygad av att om man ringer tillräckligt många gånger så kommer man tillslut över dessa obehagskänslor.

Och om det är möjligt kanske du kan ta dig till salongen där du ska göra frisyr och smink och prata med dom där. Då slipper du i alla fall det samtalet och det vore synd om du lät detta hindra dig från att få Eran dag precis som ni vill ha det.

Håller med. Jag var också telefonrädd som yngre, kunde knappt ringa o beställa pizza. Men ju mer man gör det destu bättre är det för då inser man att det inte är någon fara. Vet att det är jobbigt, men intala dig själv att du ska ge dig tusan på att klara av det!! Börja med det första samtalet och så blir det inte lika jobbigt med nästa! Koncentrera dig på vad skönt det kommer kännas när du har gjort det!! Tänk inte, bara ring!

Jag tycker det är skönt att maila! Inga missförstånd och allt finns i skrift!

Men min sambo är värre. =( Han ogillar verkligen att ringa. Jag försöker pusha och peppa honom och ger honom små "uppdrag". Han vill inte ens ringa pizzagubben. =( Sån är han och det är ok.

Jag har ingen fobi för telefoner men gillar inte riktigt att prata i telefon, framför allt inte med personer jag inte känner. Något som har hjälpt mig är att använda en "telefonröst". De som inte känner mig vet inte hur jag låter (och man låter alltid annorlunda i telefon än verkligheten i alla fall). Den rösten är självsäker och kan hantera vad som helst, då går det bra att ringa.

nu har jag ingen fobi för att prata i telefon,.. det är mitt jobb dessutom så ma när ju rätt van. Men är det så att jag har ett samtal jag ska ringa, oavsett vad det handlar om som jag är nervös över så händer det att jag skriver ett "manus". Lite störord på ett papper vad jag vill, och saker jag ska komma ihåg att ta upp, och så har jag det framför mig när jag ringer. Det blir faktiskt lite lättare då när man vet vad man ska säga och inte bara svamlar.