I hear ya sisters. Har bara haft långtidsrelationer. Det ena på 8,5 år som gick jääääkligt långt. Det andra hände det ingenting i på 3,5 år. Min nuvarande och jag sågs på en fest för ett år sen men va båda upptagna på vardera håll. I mars sprang vi på varandra igen och började maila med varandra. Vi låg då båda i uppbrott med våra respektive. Jag föll handlöst o jag trodde allvarligt inte att killar som han fanns. (hade ett ganska destruktivt förhållande innan) Vi pratade intensivt om allt mellan himmel o jord. Hade små 5 min dejter på t-centralen där våra tåg möttes på morgonen. Vi flyttade ihop nästan på en gång och i aug så satte vi ringar på fingrarna och i juli nästa år blir det bröllop. (Det ska bli så jäkla coolt o faktiskt få bli hans fru) Han har allt jag någonsin kunnat önska mig och mer. Han gör mis så lycklig och får mig att känna mig så fin. Jag är så kär så det nästan gör ont. Precis som många nämner ovanför så känns det som vi känt varandra i flera år. Det är en helt fantastisk och ny känsla för mig. Jag vet att detta är mannen jag ska vara med för resten av mitt liv.