Det blir inget bröllop för mig!! :-( :-(

Vilket as.

Kom genast att tänka på min kompis som blev dumpad av sin tjej, och hon åkte dessutom genast på två veckors kärlekssemester med hans polare, som hon blivit tillsammans med...
Min kompis åkte hem till henne och hällde en liter fil genom brevinkastet.
Inte så moget, inte så snällt, men han mådde mycket bättre sen...

Trösta dig med att du haft tur. Har han gjort det förr kommer han att göra det igen. Med den här tjejen också.
Hoppas du hittar någon som är lite mer mogen och lycklig över att ha dig!!!

Kram

Ungefär liknande hände en av mina bästa vänner för två år sedan. Det var nattsvart. men idag är hon verkligen lyckligare än någonsin med en ny man!!!
Det kommer att bli så för dig också!
Många varma kramar.

Gumman,

Jag lider verkligen med dig...
Det är sånt som man tänker att det händer aldrig mig...
Bara tanken på det får än att känna en klump i magen. Alla har skrivit det men jag skriver det igen. Det är hans förlust.
*kramas genom datorn*
Nu får dina vänner/familj verkligen visa hur mycket de älskar dig.

1000 kramar och tankar
Linda

Men fy och usch! Det är fruktansvärt och offatbart... Ingen av oss kan nog föreställa sig den chock du måste befinna dig i just nu...

Men ärligt talat så tror jag inte heller att den här mannen är helt frisk *känslomässigt* eller så har han konstiga förväntningar på vad kärlek skall vara. För inte är det kärlek att träffa en ny och hux flux gå och förlova sig med den - direkt från bröllopsplaner med dig. Nä, vad han än säger eller gör. Ta aldrig tillbaka honom. Du är värd en man att lita på!

Styrkekramar/PippiL

Jag tror inte det är sant!! Han var ju inget att ha! Tänk på det fast det är svårt.
Jag tycker så otroligt synd om dig men samtidigt var det ju bra att du fick se vad han går för innan ni hann gifta er.

Stor kram till dig.

Till Nyfiken Gul, Bianco och alla er andra där ute som har så ont i hjärtat och själen att ni inte vet vart ni skall ta vägen, utan bara önskar att ni inte fanns;

Det kommer en ljusning, även om man är så förtvivlad och förödmjukad och orolig och ledsen och sviken, det kommer en ljusning.
Jag vet.

Jag visste inte heller hur jag skulle överleva, vad jag skulle ta mig till, vart jag skulle ta vägen, hur jag skulle få i mig mat, hur jag skulle kunna jobba. Ingenting.

I dag är jag glad att det tog slut, även om det för alltid sitter en tagg i mitt hjärta för att en människa kunnat behandla mig så illa.

Detta var för fyra år sedan och jag var gammal som gatan (31) tyckte jag.
I dag är det två veckor och två dagar tills jag skall gifta mig med en VUXEN man som jag inte skulle vilja byta bort för allt i världen.

Tycker idag det är tur att det visade sig i tid vem det var jag bodde ihop med, så inte fler år ödslades där. (Därmed inte sagt att jag ångrar det förhållandet som vi hade i 7 år, trodde ju också att jag aldrig skulle älska någon annan som jag älskade honom. Jag hade fel... )

Kämpa på tjejer och killar där ute. Gör som jag. Terrorisera era vänner med att prata, klaga, gråta. (Det kan komma en dag när du får ställa upp för dem) Prata sönder smärtan, nöt ut den. Tillslut står du där starkare än du var förut, när ditt ex kanske aldrig kommer över vad han/hon gjort mot dig.

Kämpa på, det blir ljusare.

Kramar

/M68

Men stackars Nyfiken gul! Usch, jag mår alldeles illa i hela kroppen.
Hur är det möjligt? Hur kan karleländet planera bröllop och ha en annan vid sidan av? Bara skita i erat och sedan vips gå och förlova sig? Nä,,,,!
Nåja, det låter som att du kom undan i sista sekunden ändå. Nu kan du lägga tiden på att hitta den riktige Rätte, istället för att slösa tiden på den här......usch!
En gräslig massa sympati till dig!

Igårkväll berättade jag din historia lite kortfattat för min blivande som är på resande fot. Nu är han också upprörd! Kram igen!

Nyfiken gul, jag känner verkligen för dig och skickar en kram... hans beteende är verkligen under all kritik!

Man blir så paff
stora bamsekramar till dig