Ni tjejer som friat till er man...

Jag friade men det var inte så välplanerat som det verkar vara för många andra. Jag hade tänkt att vi kunde förlova oss på vår tvåårsdag så det gällde att fråga tillräckligt långt i förväg för att vi skulle hinna fixa ringar och sådär. Funderade ett par dagar men var lite nervös och fick det liksom aldrig ur mig. Tillslut gjorde jag det bara helt spontant medan vi lagade mat. Inget knäande eller sådär, bara en fråga. Sen gick vi tillsammans och köpte ringar och berättade inte för någon annan förrän vi förlovat oss. Då skickade vi mms med bild på fingrarna med ringar till våra familjer. =)

Jag hade redan satt ett datum förut, tänkte fria på AC/DC koncert men jag bangade. Så därför kör jag denna metod, köper ringar och graverar dom så kan jag bara inte banga!
Ska beställa gravyr i min ring imorgon sen får jag hem den. Kommer ju att gå och tjyvprova när han inte är hemma. Tihi! Man beter sig som en liten skolflicka...

Detta frieri känns som en rejäl nytändning för mig!

Jag friade till min sambo på vår 7-årsdag den 15 mars i år.  Hade gått och funderat ett par veckor efter att tanken slagit mig att JAG faktiskt kan fria. Han misstänkte ingenting.
Jag kontaktade en av hans kollegor på jobbet (han jobbar på Systembolaget) och meddelade att jag tänkte fria vid stängningsdaxet på kvällen. Så jag gjorde mig fin här hemma, köpte en stor, röd ros och traskade nervöst bort till systemet. Väntade en stund utanför då jag var lite tidig och såg att det fortfarande var folk inne i affären (vilket jag inte ville). Smög sedan in utan att Micke skulle se mig och gick bort till champagne-hyllan. Men givetvis såg han mig och undrade om det var något särskilt jag letade efter... Han såg rosen jag hade bakom ryggen (givetvis!). Vet inte om han anade något då. Men han gick tillbaka till kassan och sedan möttes vi i en av gångarna. Där sa jag att jag hade något jag ville säga. Läse sedan in en vackert inövad text/dikt och avslutade med frågan "vill du gifta dig med mig?". Fick svaret "Ja, det vet du att jag vill, gumman". Då kom glädjetårarna....

Verkar inte som han hade anat något alls... men han blev jätteglad! Nu gifter vi oss den 9 oktober :D

Lycka till!

Eftersom det va så galet spontant så har vi inte graverat våra än men det får vi väl göra nån dag framöver.
Mannens kompis pappa är silversmed så det bör lösa sig ;)

Gu va härligt att det blir som en nytändning. Jag o min blivande har ju bara varit tillsammans i tre månader så vi är nog så nykära det går att vara :)

Vad hände med AC/DC konserten? Det hade ju varit ascoolt :)

Nja det blev väldigt mycket festa på koncerten och sambon var ganska full så det var inget bra läge tyckte jag då.

Ledsen för sent svar.. Nej men det kan jag förstå..
Det börjar sakta men säkert närma sig 8.e september.
Jag förväntar mig full uppdatering sen ;)

Ojojoj, jag friade igår! Eller frågade om han ville förlova sig, sak samma. Kunde inte hålla mig tilll den åttonde då mina nerver höll på att ta kol på mig.
Han åkte iväg och tvättade bilen så då kände jag att nu kör jag!

Åkte och köpte blommor och ljus. Ringde hans kompis och bad honom att lura dit honom en stund efter biltvätten så att jag fick mer tid på mig.

Jag la på en vit duk på bordet, ställde fram kandelabern och satte ljus i, strödde hjärtkonfetti på bordet och silvergirlanger på bordet. Dukade fram fat och kaffe koppar samt cognac glas till honom och portvinglas till mig. När hans kompis ringde och talade om att han hade åkt därifrån så ringde jag till restaurangen här i byggnaden och bäste två efterrätter.

När sambon kom hem så gick jag ner och hämtade efterrätterna. Sen fickade vi och hade mysigt sen tog jag fram ett kort som jag skrivit en kärleksförklaring i och avslutade med "därför vill jag fråga dig...."

Han undrade vad jag skulle fråga (anade ingenting) och så började jag fnissa och rodna och fnittra och gömde ansiktet i händerna och jag kände att jag började svettas.

Till slut mitt i allt fnitter fick jag fram, "vill du förlova dig med mig?"

Han log och såg sådär gullig ut och fråga om jag ville det (well daaaa?) såklart jag vill sa jag! Då svarade han att han ville förlova sig.
När han svarat plockade jag fram ringarna, jag ville inte pressa honom med att svara ja bara för att jag köpt ringar. 

Hans ring är lite för stor så vi ska lämna in den idag.