Vem skulle kunna tro att min sons tjat om ett spel skulle kunna leda till ett frieri och början på planering av giftemål?
Men det är precis vad som hände :D
Hösten 2009 Ville min son ha World of Warcraft. Jag tyckte det verkade onödigt att betala för att spela varje månad och förstod inte alls vad det skulle vara bra för. Efter mycket om och men beslutade jag att han skulle få det i julklapp.
Nyfiken som jag är tittade jag på lite när han spelade första gången.. tänkte att det kan inte skada att prova det då man fick 10 dagar gratis. 3 dagar efter det köpte jag fullversionen av spelet till mig själv och spelandet var ett faktum.
Några månader senare mötte jag en man, från England. Vi började prata lite smått vilket ledde till dagliga samtal, sms, telefonsamtal, och det trots att vi bara va vänner. Men något hände längs vägen... Vi blev kära i varandra. :)
Den 4 september frågade han om jag ville vara hans flickvän. Vi hade inte ens träffats då. Pratat massor, sett varandra på bild och via webcam men aldrig riktigt träffats. Jag sa ja i alla fall.. vinna eller förvinna :D
Julen 2009 träffades vi på riktigt. Han bjöd över mig till England.. Som vi firade enligt engelsk tradition ihop med hans familj. Man började ju ana att han tyckte detta va stort. ;)
Han kom över på semester hit till Sigtuna under vecka 9. Vi firade 6 månader som par och har nu känt varandra i ett år. Samma dag vi firade 6 månader gick vi ut för att äta middag. Efter middagen gick vi en promenad genom stan. Det va otroligt vackert, gnistrande vitt. När jag föreslog att det va dags att gå hem ville han ta en öl på samma ställe där vi tidigare avnjutit vår middag.
Väl där satte vi oss för oss själva, det va lugnt, torsdag kväll.
Han sa: I want to make you happy. For the rest of our lifes.
När han öppnade handen låg där en ring. Jag höll på att svimma. Ögonen tårades, till och med på honom.
Vi hade ju pratat om det innan men jag trodde det skulle ta längre tid. Han gav mig sin mammas ring, och som genom ett trollslag passar den!
Det låter som en fantastisk saga och jag känner mig som världens lyckligaste. :D
Bröllopet får dock vänta lite.. det kostar ju trots allt en hel del ;)