Vi som gifter oss i största hemlighet!!!

Håller med helt och hållet!

Hoppar också med i tråden. Vi gifter oss borgerligt den 26 mars och ingen i vår närhet vet någonting. DET ÄR NÄRA NU!!!
Sedan ska bara vi två ha en helg för oss själva med mys och god mat. Vi kommer att skicka ut inbjudningarna veckan efter, då vigseldagen är en fredag, så det kommer nog som en chock =)
Vi kommer endast att bjuda våra familjer på fest, så totalt blir vi 16 stycken.

Håller med födelsedagsbruden, vi är inte heller mycket för att visa upp oss och jag tycker mycket kring dagensbröllop har blivit så uppstressat och allt ska vara så perfekt in i minsta detalj.

Perfekt för oss är en liten privatceremoni och att i lugn och ro kunna njuta av varandra och dagen.
Vi kommer att skicka hem kort på oss när vi gifter oss till familj och närmaste vänner. Väldigt spännande att få se reaktionerna. Många tycker säkert att det är egoistiskt att smita i väg och inte låta familj och vänner delta, men jag hade nog inte velat gifta mig alls om det skulle ske på det "vanliga" sättet.

 

Pecis som jag vill ha det

vi gifter oss också hemligt. började med att vi planerade en resa och jag sa att vore det inte roligt att komma hem och vara gift? det tyckte sambon med. dock var det lite krångel med utomlandsvigsel, bland annat pga vittnen och så vidare. så det blir vigsel dagen innan, men två vänner som vittnen. dessa två vänner och våra chefer (behövde få semester med kort varsel) är de enda som vet något. Är skönt att jag har min vän som vittne/tärna dock, bra att ha någon att prata blommor och klänning med. sambon tycker det är så där roligt att titta på 1000 olika buketter:)

Vi planerar även en fest två månader efter vigseln. dock är ja så nervös, det enda datumet som passade (eftersom sambon promt ska ha festen inom två månader) är bara 3 veckor innan min kusin gifter sig och jag vet inte hur de kommer att reagera. Vill ju inte att de ska bli arga eller så. men så hör man om folk som gnäller för att släktingar gifter sig samma årstid/år och då blir jag nervös. Vilket är synd. Vill ju bara vara glad när det gäller bröllopet. Hur hade ni gjort? det är ju inte själva bröllopet, utan bara en fest som hamnar så nära. Iof är tanken att jag ska ha min brudklänning (en ganska klassisk brudklänning), men känns som om det ändå inte är riktigt samma sak.

Att säga ja:
Visst är det lite extra krångel med att gifta sig utomlands, men vi har fått tag på en jättebra vigselförättare som är till stor hjälp. Han är van vid att ha olika sorters vigslar och att folk kommer från olika delar av världen och kanske enbart är två personer. Som vittnen kommer vi ha fotografen och vigselförättarens fru. Jag har inte ens börjat ta tag i pappersarbetet, det borde man kanske också göra.
Vårat stora problem med alltihop är att vi kommer att resa runt som backpackers både innan och efter vigseln. Att få med sig alla grejer som klänning, skor och viktiga papper känns väldigt besvärligt. Hoppas kunna skicka ner sakerna i förväg dit vi ska bo under tiden för vigseln. Men de sakerna lär få vänta där ett par månader. suck. lite besvärligt som sagt.

Hur hade ni tänkt gör med festen att säga ja?
Tänker ni skicka ut inbjudningskort innan ni reser eller när ni kommit hem? Tänker ni berätta på festen att ni gift er eller tänker ni berätta på en gång och skriva bröllopsfest på inbjudningarna? och är det tänkt att det ska vara mer som en vanlig fest eller lite mer traditionell bröllopsfest?
Det går inte att ha festen i närmar anslutning till det att ni kommit hem?

Vi har tänkt skriva i inbjudningarna att vi gift oss och att vi vill fira det med alla vi känner. Det kommer att bli en lite finare men ändå enkel fest. inte tre rätters, men fin dukning och bröllopstårta. mest för att jag tycker det är så kul med fina dukningar:)

vi funderade på att ha det närmare, men hittade inget bra datum, iom att vi skickar ut inbjudningarna först när vi kommit hem kan vi ju inte ha festen för nära heller.

Vi har bokat en lokal till det datumet vi tänkt. När vi kommer hem från vår resa åker vi och berättar för våra föräldrar, tänkte då fråga mina vad de tror om datumet. har även tankar på att prata med min kusin innan vi skickar inbjudningarna, för att kolla av. När jag bokade lokalen sa de nämligen att de inte hade någon avgift om man avbokar lokalen. i värsta fall får vi väl flytta fram vår fest. men jag hoppas det är ok med dem. dels därför att det är ju inget bröllop och folk vet ju redan att vi gift oss, vilket borde vara den stora grejen. tycker det hade varit värre att komma hem från en resa och avslöja giftemålet så tätt in på. och dels är det inte så många gemensamma gäster.

oj, det blev långt:)

Tycker ni gör helt rätt med att kolla med både dina föräldrar och kusinen innan. Då blir det nog något som funkar för alla, och precis som du säger så har folk fått veta innan festen att ni gift er. skulle det verkligen inte vara okej för din kusin så verkar ni ju även vara väldigt flexibla. Tror det kommer att gå bra alltihop.


Jag upptäckte verkligen igår hur jobbigt det är att vara tyst. Vi var och beställde våra vigselringar igår och nu är vi tre som vet om att vi ska gifta oss; vi två+guldsmeden, kändes väldigt konstigt att berätta något som man annars hållt så tyst om. Var nervös att det skulle komma in någon i butiken också som man kände. Jag träffade ett par vänner senare på kvällen och det var otroligt jobbigt att inte kunna tala om att man faktiskt varit och beställt VIGSELRINGAR. Jätteknepigt när man i vanliga fall kan berätta vad man gjort under dagen..

Vi planerar ett hemligt bröllop, eller det blir en överraskning för gästerna. Vi ska ha en stor födelsedagsfest i sommar och när gästerna anländer till festlokalen väntar där en buss som ska transportera dem till en sjö i närheten där vi och prästen väntar.

De enda som vet om att vi ska gifta oss är min mamma och pappa. Det är jättesvårt att hålla tyst men samtidigt spännande.

haha, ja visst är det underligt när udda människor vet men inte de närmaste? min chef vet ju, men inte min mamma:)
Jag blev så glad när vi beställde min ring. har vetat ganska länge vad jag ville ha men tyckt attringen var för dyr så har kollat runt en massa utan att hitta något annat. så det blev den jag tänkt hela tiden. och det visade sig vara rea på den, så den kostade inte mer än de andra jag tittat på men inte gillat:)

angående festen är jag rätt flexibel. hade bland annat datumet för när vi hittade på något första gången på förslag, men det är 5 månader efter vilket sambon tycker är på tok för sent. Han har dessutom inställningen att de har sin dag och vi vår och fattar inte varför jag oroar mig.